Easter

Mina morgonuppdateringar blir allt senare och senare, tycker ni inte? Det fanns en tid (med min tidigare blogg) då jag bloggade det första jag gjorde. Nu föredrar jag att ha lite mat i magen, kläder på kroppen och borstade tänder om man säger så, och på sommaren tar ju det lite tid. Lär vara hemma med min älskade hund Bilbo idag och ha enda kommunikation med någon alls via sms.  Igen, vad fan skulle jag göra om den gick sönder? eller något liknande.
Har pratat lite med Alma, försökte tränga in en lunch med henne imorgon men det ser inte ut som om det går. Ikväll ska jag packa en väska och imorgon åka ut till täby tre, fyra dagar. Jag och Andrea ska jobba på ryttarstadion och vi ska ta med oss två ponnyer för lite ponnyridning. Två dagar med att bara leda runt småbarn? Hoppas vädret iaf blir bättre..  

Sen när blev det höst i augusti? När jag tittar ut genom fönstret ser jag gulnat gräs och gula löv ovanpå det (och regn, såklart). Med mindre än två veckor kvar till skolstarten.
Missförstå mig bara inte! Jag älskar hösten, om jag får välja mellan höst och vår väljer jag höst utan tvekan, och jag har många bra argument. För det första så fyller jag ju (haha, regelbundet) år i slutet av september, men visserligen gillar jag att tänka att det inte är den främsta orsaken. Sen så är modet mycket snyggare (instämmer ni? Såklart ni gör!) och hösten är verkligen en "sitta-på-café" årstid, och om det är något jag är så är det en "sitta-på-café-människa". Shoppa och sen ta alla sina kassar och halsdukar och fina kappor och stövlar in på stammis fiket för att dricka en latte innan man åker hem. Och sen så, väntan på julen. Jag har haft den typiska uppfostringen med julgran, kalle anka, julbord och juklappar i massor (även om jag nu somnar vid kalleanka och hellre äter en pizza än julbord. Vad är det med oss svenskar som måste äta sill, köttbullar, potatis och ägg på alla våra högtider? Variation och lite smak efterfrågas) så julen betyder väl än del, även om den känslan man hade som barn inte längre finns där. Kanske om jag får ett barbie hus med tillhörande soffgrupp.
Nej men löven och färgerna i de första månaderna, och snö med julklappshanling i de sista. Och om vi ska vara ärliga, vem blir inte deprimerad efter jul, då det ju är början på vår? Mörkt och snö som inte vill smälta och kala träd. Ush säger jag bara.

Men, nu kommer vi till varför jag började beskriva vad jag älskar med hösten, har jag verkligen haft min sommar än? Jag är inte säker, men jag vet att det inte är nyttigt att tänka så. Men jag är helt enkelt inte en nöjd person. Jag nöjjer mig inte med så mycket. I vissa situationer är det väl bra, ganska nyttigt men inte om det orsakar att man inte mår så bra som man borde.

Alltså sitter jag här och tittar ut genom fönstret och försöker räkna upp hur många gånger jag har badat och ätit glass i sommar. Och inte är det mycket. Samtidigt så gick jag om kring och svor när det var värmebölja, och (ifall jag nu var religös) bad om lite svalka så man kan göra saker igen. Vad är det med oss människor som gör att vi alldrig blir nöjda? Är det, om något, ett självklart i-lands problem?
Kisses <33